7 - 9

Innebandy är en märklig sport. Man får aldrig ge upp eller slå sig för bröstet när det går bra. "It ain´t over until the fat lady sings". Vilket våra moståndare i kvällens match fick erfara.

Första perioden började trevande och efter 10 minuter låg vi under med 0-2. Tre minuter senare ledde vi hastigt och lustigt med 3-2. Motståndarna tog då time out. Efter time outen släppt vi raskt in 2 baljor och gick till pausvila med underläge 3-4. Hur f-n gick det till?

Andra perioden började lika illa som första slutade. Nämligen att vi släppte in billiga mål på kontring. Efter 10 minuter in i andra stod det osannolika 3-7 på resultattavlan. Dyster stämning i laget och i det läget kändes det nästan uppgivet. Sedan kom vändningen! Det började med att Tony drog på sig en utvisning. I spel 4 mot 5 lyckades vi trycka dit två baljor. Tack Tony! :-) Till pausvila med ställningen 5-7. Uffe i målet hade vid det läget bestämt sig för att slå igen buren för kvällen.

Inför tredje gjorde vi några ändringar i laget. Vilket i efterhand skulle visa sig vara lyckat.

Vi ökade trycket och efter 7.08 hade vi jobbat upp oss till 7-7. Stor glädje i Täby medans Skogås, av naturliga skäl, inte var lika nöjda.

För att spä på eländet gjorde dessutom Skogås ett självmål som gav oss ledningen med 8-7. Och med tre minuter kvar lirkade Stefan in 9-7. Det kändes riktigt bra. 6 raka mål efter att matchen i princip känts körd är riktigt starkt jobbat av de vita krigarna. Man ska aldrig ge upp! 

Vi ligger nu på tredje plats i serien och nu gäller det att köra på.

Bra jobbat gubbar!!!